söndag 6 februari 2011

Veckan som gått.

Veckans träning har varit ganska "all over the place", dock ingen styrketräning på hela veckan, så idag hade jag sambon att känna på min armmuskler för att försäkra mig om att dom var kvar..;)..(det var dom..)

Här kommer då veckans träning:
Må: Promenad 45 minuter, 297 kcal
Ti: Spinning 60 minuter, crosstrainer 10 minuter, 565 kcal
Ons: Löpning 35 minuter, 4,22 km (REKORD!!), 411 kcal
To: BodyCombat 60 minuter 487 kcal
Fre: Vila
Lö: Vila
Sö:

Söndagens träning är ännu obefintligt. Tror att jag skall bege mig ut på en löptur idag istället för gymmet. Var på en fest igår, kom hem sent och känner mig lite seg idag, vill helst vara hemma, därför känns det som att en löptur är bättre än gymmet, kör lite hårdare på tisdag istället tänkte jag, med mycket fokus på armar och magmuskler! 


Börjar snart känna press inför min resa, mitt delmål. Känner att jag inte fått de resultat jag velat, (dock har många, många kolleger kommit fram till mig denna vecka och frågat hur mycket jag gått ner, VAD jag gör för att gå ner, HUR jag äter o.s.v) men ändå känner jag mig inte helt 100% nöjd över resultaten, eftersom jag inte ser dem så tydligt själv. Förutom att jag var tvungen att ta ett par nya jobb byxor för de gamla höll på att rasa av mig. Och mitt ansikte ar mycket smalare. Men annars så tycker jag allt är i stort sett samma. 



Dock fick jag en fråga igår av en arbetskollega som jag hade svårt att svara på. Han hävdade att jag har ett så otrooligt bra självförtroende, och han undrade då var jag får det ifrån. Själv har jag svårt att svara på den frågan, för jag har inte alls haft bra självförtroende länge, men sen jag började träna, så har mitt självförtroende fått sig en kick,och jag tror att jag går med stoltare steg och starkare steg än jag gjort tidigare. Men mera än så vet jag inte. Har aldrig varit stolt över mig själv, sällan tyckt om mig själv, så jag tror att jag utger mig för att ha bättre självförtroende än jag har. Här hemma så beklagar jag ju mig åt min sambo, så jag tror han är den enda som känner mig, och vet hur jag egentligen mår. Men som sagt, självförtroendet har ökat sen jag började träna, så kanske det blir bättre, med tiden..



Det är lättare att låtsas må bra, än att visa hur man EGENTLIGEN mår..


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar